Linnéuniversitetet - Bild och grafisk design för webben

Bildteori - Bildkompositioner

Med en bilds komposition avser vi den ordnade form som bilden måste ha för att mottagaren ska kunna ta del av den. Allt handlar om hur vi placerar de olika elementen i bilden i förhållande till varandra och vad de skapar för linjer, volym, rymd, ljus och färg.

Principerna för bildkompositionen är många och det gäller att förstå vad de olika kompositionerna symboliserar och fungerar. Nedan finner du en uppräkning av de vanligaste kompositionsformerna och vad de symboliserar.

Triangelkomposition

Triangelkompositionen är en mycket vanlig i all form av komposition och upplevs mycket stabil och balanserad. Om huvuddelen av motivet i bilden skapar en triangel med basen horisontellt ger det en väl förankrad komposition. Om vi däremot vänder triangeln uppochner skapar den istället en orolig sammansättning som ger en känsla av att motivet håller på att "trilla ut" ut bilden.

Exempel på triangelkompositioner:
Triangelkomposition

Triangelkomposition

Exempel upp och nervänd triangelkomposition:
Uppochnervänd - triangelkomposition

Diagonalkomposition

En annan vanlig konstruktion är diagonalkompositionen. Här jobbar vi med diagonala linjer som skapar en djupkänsla i bilden och som leder betraktaren in eller ut ur bilden. Till skillnad från triangeln som är statisk och trygg, så driver diagonalen kompositionen framåt och åstadkommer på så sätt dynamik och spänning i bilden. Enklaste sättet att skapa en diagonalkomposition är att använda sig av djupperspektiv i bilden där man "endast ser den ena sidans linjer".

Exempel på diagonalkompositioner:
Diagonalkomposition

Diagonalkomposition

Kors- och krysskomposition

En annan, kanske inte lika vanlig kompositionsform, är kors- eller krysskompositionen. Den används för att "hänga upp" själva bildbyggnaden på och man kan säga att korset eller krysset fungerar som bildens skelett. Denna typ av sammansättning ger ett stabilt intryck där korset ofta upplevs statisk medan krysset känns mera dynamiskt. Använder vi oss av korset eller krysset bör man placera det viktigaste bildelementet i mitten av bilden, något som annars brukar räknas som tabu i kompositioner.

Exempel på korskomposition:
Korskomposition

Exempel på krysskomposition:
Krysskomposition

Tredjedelskomposition

En av de första reglerna vi lär oss när vi börjar fotografera är att placera huvudmotivet något åt sidan i bilden och inte i mitten. Detta är grunden till den så kallade tredjedelskompositionen. Vi tar bildens yta och delar in den i tre delar, både horisontellt och vertikalt. Nyckelelementen i bilden placerar vi längs med en av linjerna eller i skärningspunkterna mellan linjerna för att få en bra och intressant komposition.

Tredjedelskompositionen skapar spänning i bilden och ger huvudmotivet ett naturligt fokus. Ibland förekommer även versioner på denna komposition där ytan istället delas upp med fyra eller fem linjer.

Exempel på tredjedelskompositioner:
Tredjedelskomposition

Exempel på femtedelskomposition:
Femtedelskomposition

Upprepningar och Formtema

När vi jobbar med kompositionsformerna upprepning och formtema återkommer formen, färgen eller föremålen ett flertal gånger i en och samma bild. Detta innebär att innebär att samma form upprepas så frekvent att själva upprepningen i sig blir bildens bärande idé. Denna sammansättning av bilder är kanske inte något man kan använda sig av när man ska beskriva en situation eller låta bilden berätta något, utan formtema används snarare för att skapa effekter, associationer eller stämningar.

Exempel på kompositioner med formtema:
Formtema

Formtema

Allmänt om kompositioner

Principerna för bildkomposition är otaliga och det är det aktuella budskapet som avgör vilken typ av struktur vi ger våra bilder. Utöver dessa kompositionsformer finns ett antal tips som vi också bör ha med oss när vi skapar våra bilder.

Dela inte en bild på mitten vare sig vertikalt eller horisontellt . Resultatet av en sådan delning blir istället att den uppfattas som två bilder då det två centrum skapas. Både harmonin och dynamiken i bilden försvinner. De undantag som finns är dock vid kors- och krysskompositioner samt vid rena produktfotograferingar där det viktigaste är att visa upp själva produkten.

Arbeta med kontraster i bilden. Ställ stort mot smått, mörkt mot ljust, hårt mot mjukt, rörelse mot stillhet, yta mot djup. Kontraster är en grundläggande del i bildbyggnaden om man vill uppnå dynamik. De skapar också en tydlig ingång i bilden då konstraster ofta attraherar en betraktare och talar om var hon eller han ska börja titta.

Skapa dynamik genom att inte visa allt. Genom att endast visa en del av ett föremål eller motiv skapar vi nyfikenhet hos en betraktare. Då vår hjärna alltid vill bilda helheter av det vi ser försöker vi lista ut vad bilden föreställer. När vi lyckas se vad bilden föreställer uppfattar vi det som en positiv händelse, en belöning.

Genom att fotograferar en aktivitet bakifrån kan vi få betraktaren att delta i händelsen . Människorna framför visar tydligt att fotografen är en bland många som gör någonting tillsammans. Detta är ett enkelt sätt att få en mottagare att känna sig delaktigt i aktiviteten, exempelvis en konsert, busstur, begravningar, eller demonstrationer.

En bild som ger möjlighet att möta en människa genom ögonkontakt skapar intresse. Inget fångar vårt intresse och väcker vår nyfikenhet så som ögonkontakt med andra människor.

Bildbeskärning

Det finns ett par olika syften med att beskära en bild. Det mest uppenbara är ju att ta bort onödiga delar av bilden, sådan som vi inte vill ska synas. Givetvis måste vi även beskära bilden så att den får en bra komposition och samtidigt se till att vi lyfter fram bildens budskap i fokus. Till sist handlar det om att få ett format som passar både bildens innehåll och den plats bilden ska placeras på, dvs. det utrymme den får ta i layouten.

Motivet i fokus

Det oftast viktigaste syftet med en beskärning är att fokusera bilden på den delen av bilden som förtydligar vårt budskap på bästa sätt. För att göra detta handlar det om att ta bort alla störande moment så att en betraktare direkt ser vad bilden handlar om. På samma sätt måste man se till att det motivet som bär budskapet är det vi först tittar på i bilden. Detta åstadkommer vi genom att lägga det i motivet i den optiska mittpunkten samt att använda oss av konstraster.

Denna första bild är ett obeskuret original där vi ser tre personer på en arbetsplats. Ingen av personerna tar mer plats än den andra och den innehåller flera objekt.

Ett lämpligt budskap till denna bild skulle kunna vara:
Obeskuret original
"Företaget Ava Express har mycket
ljusa och fina arbetslokaler."

Om vi istället vill fokusera på de två personerna som talar med varandra är vi tvungna att beskära originalet och ta bort personen som talar i telefon. På detta sätt har vi talat om för en betraktare vad vi anser är viktigt i bilden.

Ett lämpligt budskap till denna bild skulle kunna vara:
Beskuren bild
"Eva och Lars går igenom
anteckningar från dagens
möte."

Tips vid beskärningar

Ett vanligt fel är att vi är rädda för att ”skära” för mycket i motivet och då framför allt människor . Oftast visar vi hela personen eller i varje fall har de luft på båda sidor om sig. Vi kan alltså beskära bort större delen av bakgrunden, armbågar och till och med en del av mannens huvud utan att det stör en betraktare. På detta sätt blir bildens fokus mycket tydligt och en betraktare får ofta en känsla av att vara delaktig i bilden.

En hårt beskuren bild ger ett tydligt budskap:
Beskuren bild

En annan sak som är viktig att tänka på när vi jobbar med bilder är att inte beskära människor och djur i leder. På vissa ställen märks det tydligt att det ser konstigt ut, exempelvis om vi beskär i halsen eller i knäna. Vi bör dock undvika att beskära i alla leder såsom handleder, armbågar, midja, höftled och fotknölar då det ger ett hårt och störande intryck.

Person beskuren i knäet/armbågen (dålig beskärning):
person beskuren i knät Person beskuren i armbågen

Person beskuren i låret/armen (bra beskärning):
Person beskuren i låren Person beskuren i armen


Litteratur

Typografi, bild och grafisk design sid. 108-114

Effektiv visuell kommunikation sid. 196-198


Syftet med att använda bildkompositioner
Bildbeskärning

LNUs symbol Linnéträdet

| Linnéuniversitetet | Institutionen för medier och journalistik - Kalmar | 0480-49 70 10 | lnu.se |